Tillfredställande lerbrottning.

Igår var det underbart att vara gaisare. Inte ofta man känner igen sig i den gamla visan men ibland faller bitarna på plats. AIK gick in på ett regnigt, blåsigt och lerigt Nya Ullevi för att spela till sig ett SM-guld. Så fel dom hade. Wilton blev fullständigt utbuad och var allmänt dålig. Gnaget kom aldrig till något vettigt avslut förutom några tjongbollar från mittplan och en ribbträff. Våra atleter stod upp väldigt bra och spelade väldigt intelligent. Snygga brytningar och väldigt bra försvarspel. Jag har aldrig sett GAIS spela så bra utan att göra mål. 0-0 brukar sällan vara ett resultat som speglar en bra match. Igår spelades undantaget. Kamp, vilja och glidtacklingar. Det var den bästa 0-0 matchen jag någonsin har haft nöjet att titta på.

Sus hade genom sitt jobb fått tag på sponsorbiljetter. Det kändes lagom underligt att sitta på hedersläktaren och titta på fotboll. I halvlek kunde man gå ner till en full utrustad bar där dom bjöd på kaffe. Känslan av förräderi mot ståplats var påtaglig. Men med tanke på vädret och andra omständigheter såsom mjuka stolar i biografstil gjorde det till en väldig trevlig upplevelse att sitta på VIP-platsen. Sus, jag är öppen för en repris!

Det verkar som att dom gamla tonårsångestrockarna i NIN kommer till Sverige i april. Man kanske skulle försöka släpa sig till Stockholm ännu en gång. Jag gillade NIN väldigt mycket förr om åren så det skulle vara kul att se dom.

GAIS möter ett gäng riktiga råttor.

Ikväll blir det match. GAIS tar sig an en klubb som i min värld kvalar in på topp-tio över saker som äcklar mig totalt. Solnalaget AIK. Med tanke på att tabellen aldrig ljuger och hur dåliga vi kan vara mellan varven så tror jag på oavgjort. Hoppas självklart på seger. Och att Wilton bryter benet, samt att AIKs spelarbuss kraschar in i en bergvägg.

Utöver det så har jag inga krav på kvällens krig.

Hur som helst, det ska bli kul att gå på lite fotboll ikväll. Var några veckor sen senast nu. Men är det inte något som är lite konstigt när det fortfarande spelas boll i slutet på oktober?

Tinitusfestival och en djävla helg.

Håhåjaja. Då sitter man på jobbet igen. Lagom spräckt efter en intensiv festhelg i fiendeland. Kalabaliken började redan i fredags då jag, Olle, Johannes och Olga satte oss i berlingon för färd norrut. Framme i Stockholm kamperade vi hemma hos en kompis till Olle som bor ute i Fittja. Där snackades det en del skit om svensk film i allmänhet och Göta kanal 2 – Kanalkampen i synnerhet.

Det var på lördagen det skulle hända. Vi utökade horden med Love, Oskar och Nyggo. Sprit inhandlades, sushi säkrades och festandet kunde starta. Efter några timmars supande så skulle jag möta upp med en kompis till mig, Mago, som varit vänlig nog att ordna biljett till mig. Att snurra runt själv på söder utan att hitta så bra är ganska spännande. Det gick dock bra den här gången och med biljett i näven återvände jag till förfesten. Planen var att gå till själva festivalen och vara där vid klockan 22 för att se på front 242. Efter tre timmars väntan så börajde man bli lite frustrerad och grinig. Dessutom började jag bli rejält packad vid det laget. Tydligen var det tekniskt strul som försenade väckelsemötet men efter mycket om och men så gick då äntligen front på scen. Det var helt otroligt överjävligt bra. Jag är fortfarande helt knockad av upplevelsen. Helt okej ljud, bra låtval, snygg grafik på storbildsskärmen och ett jävla röj. Jag har läst en del internetkommentarer om att det skulle vara ”teknofierade” versioner av låtarna som spelades och att det då per automatik skulle vara något dåligt. Jag håller inte med. Det var exakt så bra som jag ville att det skulle vara. Enormt bra helt enkelt.

Efter front242 skulle då mitt favoritband för kvällen spela. Nitzer Ebb. Efter urladdningen på arvika i somras så hade jag ju redan en aning om hur det skulle bli. Tyvärr så gjorde den sena speltiden, 02:30, att man inte var på topp direkt. Dessutom hade bandet en del tekniska problem. Verkar ha berott på någon sorts kortslutning eller glapp någonstans. Det var väl inget som störde sådär enormt men att ”Join in the chant” inte kunde slutföras var ganska frustrerande. Jag hade roligare på arvikaspelningen men jag tycker ändå det här gigget var bättre om man jämför rakt av. Intimare lokal, bättre ljud och större förväntningar som i stort infriades gjorde att jag verkligen njöt i fulla drag.

På söndagen vaknade jag tidigt som fan med riktigt grov bakfylleångest. Det var så illa så jag var tvungen att ta en promenad för att pressa ur mig den värsta bakfyllan. Så jag snurrade runt på söder ett tag. Viktigt besök vid La Mano-monumentet över de spanienfrivilliga och en kaffe på 7eleven löste det mesta. Lunch på Chutney och hemfärd lite senare.

Den här helgen var precis vad jag behövde. Lite semester från galenskaperna i Göteborg. Det var dessutom jävligt trevlig att hänga runt med alla som var med på den här lilla chartern. Mycket manlig gemanskap i bodyns tecken. Plus Olga då, men hon skötte sig bra hon med. Nästa tripp verkar bli Cat Rapes Dog i Lund framåt jul. Ännu bättre då är att det bara ett band att kolla på. Alltså kan man fokusera mer på kärnverksamheten (fylla och svineri).

Här tänker jag gnälla ur mig som fan på Tinitus som arrangemang och vilka brister jag tyckte var extra tydligt och smärtsamt. Det är inte okej att låta publiken vänta i tre timmar utan någon förklaring. Plötsliga omplaceringar i spelschemat för att publiken inte ska stå görlös försöktes det med men The Hacker var verkligen helt ointressant. Jag förväntade mig naturligtvis inte att allt skulle flyta helt smärtfritt men jag tycker väntetiden blev orimligt lång. Nu vet jag även att arrangörerna verkligen försökte lösa problemet. Det kan verkligen inte vara lätt när det visar sig att att trumset inte kommit fram. Men framförhållning på att få dit grejerna i tid kanske kan vara något till nästa gång.

Nitzers tekniketsrul är egentligen helt oförlåtligt. Uppenbarligen var elförsörjningen underdimensionerad. Det stinker brist på rutin och planering i det fallet. Enligt utsagor på andra internetforum ska nitzers problem handlat om en utspilld drink. Herregud. Då ser man till att fixa det. Är det något jag har lärt mig under mina år som konsertroddare på Valhall i Falun så är det att man får fan se till att ha ordentlig elförsörjning och system som klarar av den inkopplade utrustningen. Om en hel konsert stannar av på grund av lite utspilld vätska så är det ju uppenbarligen något som har brustit i planeringen. Om all utrustning varit lika kass rent historiskt så hade vi haft någon rock n roll att prata om. Det ska sullas och svinas på konserter!

Så. Hemma igen och jävligt nöjd. Nu vill jag se Skinny Puppy igen.

Historiens vingslag

Andra andningen.

Puh. En ”lustig” sak med att jobba helg som jag gjorde förra veckan är att man då kan få en väldigt lång sammanhängande period av arbetsdagar. Just den här voltan blev det inte mer än sju dagar i sträck men det har hänt att man jobbat upp till elva dagar i stöten. Det tär kan jag upplysa om. Jag förstår verkligen inte vitsen med det här med tanke på att alla dagar man jobbar utöver dom normala fem arbetsdagarna är så sjukt ineffektiva. När man sitter på sin åttonde raka arbetsdag så blir man ju nästan provocerad av att höra ytterligare ett ”mitt internet fungerar inte”. Toleransen för ren och skär dumhet blir lägre med tiden den också. Lustiga dialekter är även det något man stör sig på enormt. Min personliga topplista just nu är skånska och stockholmska. Dessa två följs tätt av dalmål. Masar och kullor kan låta så sjukt nedvärderande i sitt tonfall. Antagligen är dom inte det men man kan bli skogsförbannad bara dom öppnar käften. Och då är jag ändå uppvuxen i Dalarna. Man kan ju bara tänka sig hur folk med orutin angående Dalarna kan reagera på den illa dolda överlägsna attityd som döljer sig bakom dalmålets något ansträngda ljudbild.

Idag blir det mest att sitta av tiden och invänta helgen. Jag hade sjukt bra samtalsstatistik förra veckan så det är nästan naturligt att förvänta sig en dipp den här veckan. Och en dipp lär det bli med tanke på att jag är helt spräckt på jobbet just nu. Nästa kund som är otrevlig mot mig kommer sannerligen få sina fiskar varma.

Istället för att hålla på med något så tråkigt som att arbeta sitter jag nu och funderar på vad jag ska köpa för mina surt förvärvade pengar. Efter hyra, mat och lite skulder så har jag i alla fall lite kapital att röra mig med. En tanke är ju förstås att spara pengarna till helgen och köpa på mig så mycket Nitzer-merch som möjligt. Å andra sidan, jag har ju redan en tatuering som bevisar men dedikation. Hardcore to the bone. Ett par nya hörlurar kanske? Eller rentutav spara lite pengar? Nah. Det är borgerligt att ha pengar. Dom måste bort.

FireFox 2.0

Läste här om nya firefox 2.0. Som en kille i branschen så kände jag att jag genast var i behov av att ladda ner och testa. Nu sitter jag här och försöker hitta på alla möjliga dumheter för att få skiten att dyka och/eller bugga ur. Verkar dock som att jag inte är tillräckligt mycket humanist för att lyckas den här gången. Vet dock inte om jag är modig nog för att testa antiphishingfunktionen.

På det stora hela känns 2.0 både bättre och snyggare. Lite mer grått, lite stiligare. Det är ju ett betyg gott som något. Tyvär finns det ingen färdig 2.0 version av PimpZilla just nu så det är lite för grått och stiligt för min smak.

Jag vill och hoppas verkligen att den här läsaren fortsätter att öka bland vanliga hemanvändare. Det är påfallande ofta man sitter på jobbet och löser folks ”problem” genom att be dom testa med en annan webläsare. Jag har noll koll på exakt vad det är som gör att FireFox fungerar bättre än den billiga ursäkten till webläsare som är standard på den normale hemanvändarens dator men så länge det fungerar är jag nöjd och glad.

Ingen rast, en del ro.

Snart är den här veckan genomliden till hälften. På onsdagar inträffar någon sorts mental förändring som gör att man helt plötsligt kan andas lite lättare, stegen känns inte lika tunga och allt blir lite bättre helt enkelt. Insikten om att ännu en arbetsvecka snart är till ända är så befriande. Den här veckan är jag dessutom ledig på fredag så idag är det rent praktiskt min torsdag. Vilket i och för sig inte är helt sant med tanke på att jag jobbade helg förra veckan, känslan av lättnad kanske rentutav känns ännu större på grund av det. Som extra lök på laxen så är det dessutom löneutbetalning idag.

Nu har det även börjat byggas enorm hype inför helgens stundande besök på Tinitusfestivalen. Blir det ens hälften så bra som jag vill att det ska bli kommer det räcka långt. Två suveräna band och en bunt trevliga kompisar kommer göra den här charterresan till Sthlm helt galen. Füllerei unt schweinerei.

”Fan Bosse, vad ska vi göra nu när vi har 55-ton plåt mellan oss och snuten?”

Jag har verkligen ingen koll på Ungern och vad dom har gjort eller inte gjort sedan järnridån föll. Jag kan dock inte låta bli att notera kravallerna som pågick där igår. Kravaller som anstiftades och genomfördes av högerextremister. Helt klart jävligt otäckt och oroväckande. Men en klar stilpoäng delas dock ut till den som kom på den geniala planen att stjäla en stridsvagn. Herregud, tanken är svindlande. Kravalla med en stridsvagn.

-Okej, nu drar vi till Moskva!

Soffsittare

Tv-serier, filmer, tv-spel och annat sånt där man gör bäst i soffan har på senare tid börjat ta allt mer av min tid. Johannes har börjat uppfostra mig till en god tv-tittare. Justnu följer jag med spänning Veronica Mars, The Unit, Studio 60, Ugly Betty och Jericho. Detta är alla serier som jag tills för någon månad sedan inte ens hade en aning om att de existerade. Det är väldigt bekvämt att det är någon annan som gör jobbet åt mig vad gäller valet av popkultur som ska konsumeras. Och jag gillar det. Jag hade ju aldrig någonsin fått för mig att på eget bevåg ladda ner en dokusåpa som Project Runway på egen hand. Nu när jag matas så är det så lätt att falla till föga och börja gilla grejer jag i normala fall mest fnyser åt. Gott så. När man ändå inte har något bättre för sig kan man ju lika gärna sysselsätta sig med något som är underhållande. Att börja spela World of Warcraft finns inte på kartan samt att läsa böcker är klart överskattat. Det perfekta tidsfördrivet har alltså uppenbarats i mitt liv. TV!

Att Real Madrid vann el classico igår matchar dagens väder väldigt bra. Piss helt enkelt. Jag och Erik satt och målade upp mardrömscenarion igår och det blev väl ungefär som väntat. Barcelona verkar helt enkelt vara ur form justnu. Hoppas det vänder snart innan greppet i både ligan och champions league tappas helt och hållet.

Att GAIS tog en poäng mot Öster på resultatet 1-1 är så jävla mycket allsvenskan 2006 så det finns inte.

Ikväll ska jag hjälpa Sofia att måla om hennes nya rum. Jag har inte gjort något praktiskt på flera år vad gäller byggsvängen. Ska bli spännande att se om jag lyckas klanta till det fullständigt.

Åhejåhå

Jag har säkert sagt det förut men jag säger det igen; Att jobba helg är helt värdelöst. Den lilla moroten i form av extra betalt känns snarare som ett hån än ett incitament för att tycka att det är värt det. För det är det inte. Igår kväll så var jag tvungen att vara duktiga killen och gå hem på tok för tidigt. Precis när festandet började nå bra dimensioner och fyllan började ta form. Vuxenpoängen trillade in i strid ström när jag gick till 7eleven för att ta en tillnyktringskaffe innan jag satte mig på vagnen hem. Idag är nästan alla  mina kompisar ute i skogen och spelar airsoft. Även det får man hoppa över. Ush och fy.

Näste vecka blir det däremot kravallfest. Tinitusfestivalen i sthlm har en uppställning i år som får gudar att gråta. Nitzer Ebb och Front 242. Det är lite som en hägring i horisonten. Jag är så överjävligt peppad inför den här trippen så jag lär ju få influensa någon gång framåt torsdag. Bara för att.