Här är han!

Ja, det här är alltså det lilla överlevarmiraklet som jag och Stella bestämt oss för att ta hand om. Den nya namngiven är ”Sixten”. Vi får se om det fastnar.

Det är min tur nu…

Ja, där satt den. Imorgon ska jag och Stella skriva på hyreskontraktet för en alldeles perfekt trea i närheten av Kortedala Torg. Jag vet att man inte ska ropa hej förens man är över ån och allt vad det kan vara men jag har en sån positiv känsla i magen just nu. Äntligen börjar det lossna!

Innan månaden är slut ska jag även ha lyckats med bedriften att packa ihop alla prylar i mitt rum på svingeln och flytta in dom kartonger detta alstrar hos Stella. I november tar vi sen vårat pick och pack och flyttar in i våran första ”riktiga” lägenhet! Grattis till oss!

När man ändå talar om positiva saker så måste jag ju förstås nämna att det igår flyttade in en liten katt hos oss. Katten hittades utomhus  av Stellas väninna som förstås tog hand om det lilla utmärglade och tilltuffsade livet. Det har annonserats efter ägare men ingen har gett sig tillkänna och då Stellas väninna flyttar till Tyskland om några veckor så bestämde vi oss för att adoptera den lille krabaten. Namnet på den lilla kattpojken är inte bestämt ännu men vad vi har kunnat urskilja hitills så lyssnar han mest till namnet ”Janne”. Men det kan man väl inte döpa en katt till?!

För övrigt: GAIS slog Bajen borta med 4-2 senast. Och då ledde bajen med 2-0 innan den starkaste upphämntningen i GAIS moderna historia tog vid. Ironiskt nog spelade vi i Bajens gamla bortaställ då GAIS materialare tog med sig fel bortaställ till Slödderstadion. Så för att summera: Originalet slog kopian iförd kopians eget klubbmärke. Helt jävla fenomenalt!

Ibland blir man lite ställd.

Som idag. Jag sitter på en parkbänk i Visby och parasiterar på telias wlan i något sorts försök att få något grepp om verkligheten (internet är verkligheten). Hur som, ställdheten rubriken skvallrar om infinner sig då jag noterar att en av dom brattiga krogarna här på torget spelar Joy Division för en ignorant publik.

Piratveckan har varit lysande på många sätt. Däremot har tråkigheter på hemmaplan ställt till det lite rent humärmässigt. Imorgon är det i vilket fall hemfärd och det ska bli galet skänt att komma hem. Däremot ser jag fram emot att börja jobba igen lika mycket som jag ser fram emot böldpest.

Mot nya djärva dåd.

Ännu en gång ska jag lämna fastlandet för att bege mig ut till en sketen liten kalkklippa ute i östersjön. Vi talar naturligtvis om den stolta Piratveckan! Som vanlig är det Visbypirater som står för den enda festen värd namnet den här och veckan. Jag ser förstås fram emot massor av skörlevnad och sköj! Jag hoppas att även mashavspiraterna visar sig från sin mest diaboliska sida och att manfallet inte blir allt för stort när romen rinner in och vettet ut.

Sabeln är nerpackad, skägget oansat och romen redan uppdrucken. Men skam den som ger sig, nu kastar vi loss!

Efter det här får det fan vara nog med att lämna Stella ensam en vecka i stöten. Jag saknar henne redan :(