stoppa matchen

Dags att ta tag i det här igen.

Posted in Allmänt, Meta, musik:, vänner: by Micke on december 22, 2007

Bloggen har verkligen legat nere som en klubbad säl den senaste tiden. Jag har verkligen saknat all inspiration att skita ur mig den enklaste text. Men nu känner jag att det hela sakta men säkert håller på att återvända.

Vad har hänt sen sist då? Pja, det är nog en hel del samtidigt som en hel del inte har hänt. Vi betar av det lite snabbt.

Festande – Jovars, några krogkvällar och ett bunkerbesök har jag hunnit med.

Vänner – Jag har hittat en ny underbar kamrat i Stella som jag är enormt förtjust i. Vi har ett jävla bra häng och umgås ganska ofta. För övrigt är det mesta sig likt. Vänner glider in och ut i vardagen och ibland är det mer av vissa och mindre av andra. Det är förstås helt i sin ordning men jag önskar verkligen att jag kunde ta mig tid att verkligen umgås mer med alla jag tycker om så himla mycket.

Jobbet – Inget nytt under radarn.

Musik – Jag lyckades bevittna en Laibach konsert och en Marilyn Manson spelning under tiden den här bloggen varit död. Laibach var fantastiskt bra och deras slakt/tolkningar av nationalsånger gjorde sig grymt bra live framför en sittaden kulturkoftepublik. Manson var det inte ens meningen att jag skulle se men det visade sig att Johannes arbetskamrat hade en biljett över så jag nöp den och gick dit. Det var faktiskt bra på riktigt. Han är ju en underhållare av rang den där shockrockaren.

Övrigt – Jag har skaffat mig en digitalkamera och för att fira det så har jag även reggat mig på flickr.com. Det ger mig möjlighet att leda ett RSS-flöde med bilder till den här bloggen. Ni som redan RSS-läser den här bloggen kommer inte att se det men med jämna och ojämna mellanrum så kommer det dyka upp lite olika bilder här i högermarginalen. Jag är så sjukt web 2.0 så ni fattar inte.
Just nu – Sitter jag och planerar lite packning. Imorgon rullar jag upp till Dalarna för att fira jul med släkt och vänner. Det ska bli skönt att få återse fosterjorden igen.

Annonser

Årets sökord.

Posted in Allmänt, fotboll:, GAIS, lek & spel:, Meta by Micke on oktober 29, 2007

Någon har sökt på ”en typisk förlorande gais supporter” och kommit till den här bloggen. Det är faktiskt ganska roligt. Men jag ser varken mig eller GAIS som förlorare och gaissupporter skrivs väl ändå ihop? Appropå GAIS och fotboll så ska tydligen blåvitt ha någon sorts segerparad på avenyn ikväll. Två saker som håller mig vid gott mod noteras: Jag jobbar, vilket innebär att jag inte kommer att bevittna spektaklet av misstag samt att vädret förhoppningsvis gör sitt bästa för att få festen att ställas in.

Måndag igen med allt vad det innebär av frustration och mild panikångest. Inte för att helgen innebar särskilt mycket rock n roll för min del men det är ju ändå bra mycket skönare att vara ledig än att inte vara det. Nu går jag in i sån där vecka där jag ska jobba helg. Jag kan sätta 50 spänn på att typ alla jag känner kommer att vara på värsta partyhumöret och vill ha ut en på dumheter. Det slår aldrig fel.

Men i brist på kalas och såna saker så kan jag i alla fall trösta mig med det ny zeldaspelet till nintendo ds. Det är faktiskt äckligt bra även om det tog en timme eller två att komma in i hur kontrollen fungerar. Men nu känns det som att det antagligen är det zeldaspel med bästa kontroll hittills. Att handlingen och grafiken är väldigt barnvänlig är saker jag gärna sväljer då spelet är så otroligt stämningsfullt. Men jag tror faktiskt jag börjar bli för dum för dom här spelen. Redan på första borgen körde jag fast rejält och irrade omkring i säkert en timme innan jag kom på lösningen på pusslet. Naturligtvis var det hur enkelt som helst när man väl kom på hur man skulle göra. Hur som. Det värmer bra med ett nytt Zelda så här mitt i hösten.

Metaångest

Posted in Allmänt, Jobb, Meta, vänner: by Micke on oktober 23, 2007

Jag vet helt ärligt inte vad jag ska göra av detta utrymme som jag med viss frenesi har karvat ut åt mig själv på internet. Det jag menar är att jag någonstans inte tycker att det är särskilt roligt att skriva ner saker här längre. Men vi får se helt enkelt. Jag kanske tar en paus, eller så fortsätter det som vanligt.

Nu ska jag prata lite om helgen som varit. Det är ju ända tisdag idag så man har det ju lite färskt i minnet i alla fall.

Man kan säga att hela kalaset började redan i torsdags förra veckan. Då hade vi en så kallad teamdag på jobbet och det innebär i praktiken att jag, min chef och mina närmaste arbetskamrater i mitt team (hence teamdag, duh) låser in oss på någon konferensanläggning, tittar på powerpointpresentationer och dricker vin. Just denna gång så var vi ute på Tjörn och gjorde bort oss. Powerpointandet gick precis det var tänkt och lite kort sammanfattat kan man säga att vår ledning har bestämt sig för att vrida åt tumskruvarna ytterligare några varv med hårdare krav på vår tillgänglighet och schemaefterlevnad. I praktiken innebär detta förstås ingenting då vi ändå är ett tjurskalligt gäng som kör vårat eget race till viss del statistiken har dom aldrig haft någon anledning att klaga på. Vill dom ha en bättre support får dom anställa fler. Enkel och galet simpel matematik. Men det där vet vi ju redan. Det roliga med hela den här teamdagen var maten, drickandet och umgänget med ett gäng goda arbetskamrater.

Väl fredag och tillbaka till i götet så kan man ana en kollektiv betongkeps som låg över vårat hörn på supporten. Vi jobbar surmulet och grinigt av resten av fredagens få timmar och äntligen blev det helg på riktigt.

Efter en dusch och lite vila så ringde Sandra och frågade om jag var sugen på indiskt. Sandra har jag inte träffat på 10 år. Hon tillbringar sina somrar i Falun och av någon anledning så började vi hänga med varandra på den gamla goda tiden. Men livet gjorde att vi tappade kontakten men tack vare Facbook så lyckades vi bestämma att vi skulle träffas i fredags och det hela inleddes på Bombay vid Järntorget. När situationer som dessa uppstår, att man ska återkoppla med någon som man var nära för bra länge sedan, så kan det lätt bli lite tyst och pinsamt. Men jag tyckte vi skötte det bra. Efter indiska maten så gick vi vidare till ett kafé och fikade bort resten av kvällen. Riktigt trevligt och jag är glad över att ha återfått en god vän.

Lördagen innebar inte mycket till en början. Det var bestämt sen gammalt att vi skulle dra ihop ett gång och besöka en nystartad syntklubb vid namn Body Beat på haket vid masthuggstorget. Men innan dess tillbringade jag i någon sorts postbakfylla där tidigare dagars brist på sömn fick ta ut sin rätt. Oskar dök i alla fall upp till slut och efter lite inhandlande av groggvirke så hamnade vi till slut hemma hos Johan och Kerstin. Kvällen förflöt efter normalmallen men det var ändå riktigt trevligt. Body Beat var precis som väntat, lite som ett Monochrome fast med bättre musik och det är inte illa. Jag har några minnesbilder av att Phu matade mig med long island tea och att Kaiko och Love med sällskap också var där. En bra klubbkväll med riktigt många vänner på plats helt enkelt och kan man egentligen önska sig något mer? J och K tog sitt ansvar och ”tvingade” mig hem till människobyn igen efter sedvanligt utfodrande på BK.

Söndagen var bakfylla, städning och speldag. Några kompisar till Johannes kom förbi och vi testade att köra igenom Kremlin. Klockrent spel. I övrigt togs det mest lungt.

Nu är det alltså tisdag, två dagar före lön, 2 och 40 på kontot och väldigt få utsikter till roligt. Tror fan att man är bitter.

Tagged with: , ,

Post 242

Posted in Meta, musik: by Micke on oktober 3, 2007

Det här är alltså post nummer 242 på den här bloggen. Det måste jag fira med något stort och mäktigt. Jag väljer att visa en dokumentär om Patrik Sjöberg och hur hans liv blev efter att han satte världsrekord i höjdhopp på just höjden 2.42m.

Tagged with: ,

Ett år idag!

Posted in Meta by Micke on september 9, 2007

Jaha, då har man hållit på med det här bloggeriet i ett år. Idag fyller alltså ”stoppa matchen” ett år. Detta firas med dunder och brak genom att jag idag lovar att äta något onyttigt.

Hittils har den här lilla anspråkslösa bloggen haft 12,150 besök. Det ger ca 33 stycken om dagen och jag antar helt kallt att dom flesta besökare är folk jag känner. Sen har jag faktiskt ingen aning om hur wordpress räknar sidvisningar och besökstatistik. Men man får väl anta att statistiken är hyffsat korrekt. Jag har postat 230 (231 med det här) inlägg av skiftande kvalitet och längd. När jag drog igång det här struntet för ett år sedan trodde jag att jag inte skulle orka eller tappa intresset ganska snabbt. Som tur (?) är för alla mina fans så gav jag inte upp. Det r fan inte en lätt sak att blogga ska ni veta!

Ja, vi får se hur det här fortsätter. Jag har lite idéer om den här bloggen som kanske kan vara intressanta ungefär för mig enbart men den som lever får se helt enkelt.